Hampus har en liten kudde som är oerhört åtråvärd. Så fort Yerda kommer åt är hon in till Hampus rum och snor åt sig kudden. Sen larvar hon omkring med den och frustar och fnyser, stormlycklig över fyndet. Vi tar ifrån henne kudden och lägger tillbaka den på Hampus säng, men efter en stund kommer hon med den igen...
I helgen fyllde Hampus år och kände sig antagligen på extra bra humör och sa till slut att ok, Yerda får kudden.
Åå, vilken lycka! Sen dess är det Yerda och kudden.
Hon var så söt, när hon fjantat färdigt med den hittade jag henne i soffan sovandes med hakan på kudden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar