Lördagen bjöd på sök på ny bana och laddad hund i strålande solsken och frost i marken.
Fokus på det här träningspasset låg på avståndet till figuranten vid markeringarna. De utrustades med några bollar var och fick instruktioner om att sitta, gärna dolt, men med bollarmen utsträckt och bollen synlig i handen. Förhoppningsvis skulle den lilla hunden då genast backa ut och skälla. För dagen hade vi en välkänd figge, Helena, på ena sidan och en mindre känd, Agneta, på andra. Hos Helena kunde Yerda inte riktigt hålla sig utan var fram och nosade på bollen innan hon backade ut på de två första slagen, men hos Agneta fungerade det som jag önskade.
Helena löste det genom att göra en kort liten rörelse som att hon skulle kasta bollen och se det gav önskad effekt. För övrigt är jag såå nöjd med hur Yerda går i söket. Hon tycker verkligen att detta är riktigt roligt.
Söndag bjöd på sovmorgon(!) och därefter lydnadsträning med påföljande promenad i lika strålande solsken som dagen innan. Till min lycka hittade jag huvudfotingar på Zookompaniet i Arninge dagen innan och det var de som var dagens belöning under lydnadspasset. De gav verkligen önskad effekt och jag tror Yerda aldrig ansträngt sig så mycket för sin belöning på ett lydnadspass tidigare.
Till historien hör att när vi kört skyddsövningar med Tomas (med mamma Ärtan) har han en stor bag med diverse skyddssaker. Där har det även legat sådana här huvudfotingar och vid nåt tillfälle när Yerda har botaniserat i väskan har hon valt just en sån och sen lycklig, på ett sätt som bara en malle kan bli, farit runt på appellplanen med denna huvudfoting i truten.
Jag vet inte varför just dessa är så speciella med hon fullkomligt älskar dem:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar