Skön helg

I lördags var det dags för sökträning igen efter en veckas uppehåll. Vi hade en ny figge för dagen och jag passade på att prova att ha figgen sittandes väldigt öppet med lösrulle på första slaget. Det tog ett tag innan Yerda kom tillbaka med rullen och tydligen hade hon varit fram och tagit rullen men sedan fortsatt en bit förbi figgen och släppt den. Figgen hade då tagit upp rullen igen och då tog Yerda rullen och kom in till stigen. Yerda är väl så van vid att ha dolda/väl dolda figgar att hon inte riktigt kopplade...:)
För övrigt gick resten bra, men det märktes absolut att det var varmt för hundarna. Hon blev ganska snabbt trött vilket jag tyckte visade sig mest i att jag behövde ropa: "var är gubben" för att få drag på de sista påvisen.
Nytt för dagen var att Yerda fick ha fastrullen på sig, men det var ingenting hon brydde sig om. Känns ändå bra att vänja henne vid känslan av den.

På eftermiddagen fick hundarna vara hemma själva några timmar medan vi andra var på födelsedagsfika.

Det var en fin kväll så efter kalaset tog jag tjejerna på en skön kvällpromenad på milspåret. Det underhålls inte utan är som en skogsstig, så det tar runt två timmar att gå ca 9 km.

Runt om kring oss där vi bor är det väldigt blött fortfarande i markerna och Yerda som har fått smak på att gå och glöta i vatten passade på att mysa en stund i vattnet.

Till mitt stora förtret fick även jag glöta i vattnet. Det stod för högt för att jag skulle kunna ta mig över den sista biten utan att få in vatten i kängorna. Eftersom jag vägrade att gå tillbaka och gå runt ytterligare en kilometer fick jag helt enkelt ta av mig skorna och vada...

Hussen som stod på vägen och tog emot oss passade så snällt på att fota.

I går söndag gjorde vi inte mycket. Pheija blev utlånad till min bror och hans barn som ville öva lite på att ha hund:) så jag och Hampus tog Yerda och åkte till Skavlöten. Där blåste det iskallt och vi hade tagit på tok för lite kläder på oss. Dessutom fanns det huggorm där, vilket jag upptäckte när Yerda höll på att nosa på den där den låg och solade i snålblåsten. Det var droppen och vi åkte bort till klubben och fikade istället. Där träffade vi två små brorsbarn till Pheija vilket var väldigt trevligt. Vilka härliga små gryn.

På kvällen tog jag och Yerda cykeln och åkte och hämtade Pheija. Sen var det bara katten Majsan som saknades hemma. Hon brukar komma varje kväll, men hade nu varit borda ett dygn. Vi tog en sväng i skogen och ropade efter henne, men ingen kisse kom...
Gissa om jag blev glad i morse när Håkan kom och sa att hon var hemma igen!