Halleluja!

Efter en liten "efter semester depression" och tillhörande förkylning var det så dags för första sökträningen på väldigt länge i helgen. Tänkte att vi skulle backa lite i träningen och ha synretningar hela vägen, men redan på parkeringen visade Yerda med all tydlighet att hon hade minsann inte glömt vad det handlade om. Så jag ändrade mig och testade utan och herregud så bra den lilla hunden gick!
Ja, ni som tränar själva vet ju hur det känns när det liksom går helt perfekt:)
Solen sken, fåglarna kvittrade och Yerda uppvisade en gåvilja och motivation som nästan fick mig religiös.
Som jag längtar till nästa sökpass.